När andra gången blir den första

Under natten sov vi inte så mycket. Tre timmar tror jag att man kan skrapa ihop om man räknar efter.
Oskar och Simon hamnade i vår säng.
Snoriga, hostiga, mammiga.
Förkylningen eskalerade och det sparkades och snoddes runt. En kräktes och en ramlade ur sängen.
Pontus sov tack och lov som en liten stock nere i sin säng.
Lika snorig men inte lika orolig.

22 oktober.
Årets första snö passade på att smyga sig ner under natten.
När vi slog upp våra blå låg det 10 cm vitt på marken.
Jaha, okej, redan.
..fan...
Ringde mitt första "vi kommer inte idag" samtal till dagis. Efter så lite sömn bestämde jag att Tjillevippar behövde stanna hemma. Behövde lugn och ro.

Jag var inte så glad över nattens leverans.
Men de fanns de som var mer förtjuuusta.
Nyfikna.
Hänförda.
Det är deras andra vinter men den första har de inget minne av.
Så den andra vintern blir den första kan man säga.
Det är en stor dag.

Andra var lite mer världsvana inför det vita skådespelet.

La sig istället ner för en liten powernap.

På ett ställe som bara han själv förstår varför han valde..

Skön liten rackare.

Vi åt frukost, borstade tänderna och sen skulle vi ut.
Ut och undersöka det vita.
Ut med snoriga näsor och fickor fyllda med näsdukar.
Ut med tre överdragsbyxor, tre jackor, tre mössor, tre fuskpologrejer, sex stövlar och sex vantar (som jag gärna skulle elda upp under tiden jag dansade en liten jag får tuppjuckjäklaskitmodell dans..).