Hoppsan..

Kommer hem. Öppnar bildörren. Hör att det är tråkig stämning inne i huset. Pappan är upprörd, det hörs. 

Oj och hoppsan, vad har hänt tänker jag och glider in i huset. 

Tjillevipparna är inne på sitt rum och är ledsna. För de har fått höra att de gjort dumma grejer av sin pappa. 

Är man 4 år och leker i flock och hittar på bus och sen inser att det kuliga verkligen som i VERKLiGEN inte var bra- kul ja- men inte bra någonstans- DÅ blir  det gråt och tandagnisslan. 

 Pappan gråter inte men är som sagt upprörd. Väääldigt upprörd.

Han är ute på altanen och grillar och berättar vad som hänt. 

Hoppsan, oj, aha, nä men! va? hade jag glömt? oj då säger jag under tiden den upprörde mannen berättar. 

Jag går in till den gråtande gruppen, sätter mig på golvet och förklarar varför pappa är arg och ledsen över det som hänt. 

Alla tre lyssnar, gråter en skvätt till men efter lite mer förklarande så inser de att pappa ska nog allt få sig en kram och ett förlåt. Det var ju trots allt ingen bra ide'.

Vi backar här bandet och ser vad som hänt; 

 Pappa ska grilla familjens föda. 

Barnen ska titta på Bolibompa i väntan på att deras mamma kommer hem från jobbet och på att födan ska bli klar. 

Det är bara det att det står två flaskor nagellack på bordet där barnen sitter framför TV'n. 

Hoppsan. 

Det var visst jag som glömt dom där igår.  Tjillevipparna ville ha naglarna målade men det kom ett bad emellan så de blev stående kvar på bordet. Mitt minne är som bekant en aningens ur funktion allt som oftast. 

Barnen som är av den kreativa sorten ser flaskorna, öppnar ( såklart) flaskorna och målar sina barfota fotsulor och går runt barfota och lämnar efter sig sina små (stl 28)barfota nagellacksfotavtryck på parketten. Man såg tydligt vart de gått; från soffan in i vår garderob. 

Just precis efter det uppstår den trista stämningen..

Pappan upptäcker aktiviteten på övervåningen. Han upptäcker även att nagellacksremover löser upp parketten när han försöker sanera. Och att removern inte räcker till all sanering. 

Men kvällen avslutades fint. 

Vi åt grillad kyckling med klyftpotatis ute på altanen med en härlig kvällssol som sällskap. Årets första av många hoppas jag. Tjillevipparna somnade sött med rosa fotsulor och jag och den nu inte alls upprörde mannen satt där på altanen och blickade ut över nyklippt gräsmatta, en glittrande sjö och gröna härliga färger på träd och buskar. 

Fint som snus. 

På övervåningen ligger en svag doft av nagellacksremover. Det är mitt uppdrag i morgon- köpa ny så att rosa fotsulor kan saneras. Den gick åt idag så att säga..