Två dagar, en häst och ett lyckorus som fick världen att blekna.

Jag vaknade till. I vanlig ordning tittade jag på klockan.
07.10.
Gud så skönt - sovmorgon. Sträckte på mig, la mig tillrätta och tänkte att här kan jag ligga en stund till. Hörde straxt därefter hur små fötter tassade uppför trappen, små röster som viskade, tisslade och tasslade och sen öppnades sovrumsdörren och ett, två och tre små söta kikade in för att se om jag vaknat. De stängde tyst dörren i tron i att deras mamma fortfarande sov sött.
Ahhh- tänkte jag- det är verkligen lyx när deras mormor sover över. De älskar det, de vaknar okristligt tidigt för att de vill leka med henne och ingenting annat och sen stannar de nere hos henne så att jag får sova sovmorgon.
Vände tillbaka blicken till klockan för att se hur länge jag kunde ligga kvar och dra mig.
07.17.
Gud så skööönt tänkte jag. Sen tänkte jag ett varv till och tänkte: neej- herregud jag har bråttom!
Jag skulle ju på ridläger för tusan!

Just precis.
Jag har varit på ridläger med mina glimrande vänner i Ringsöflickorna. Eller läger och läger.
.- jag har varit borta ett och ett halvt dygn..
Fredag till lördag.
Och tjosan vilka härliga par dagar jag har haft. Jag har umgåtts med fem glimrande kvinnor, skrattat och pratat. Ätit god mat, ätit chips, ätit smågodis, gått powerwalk, bubblat bubbelbad, bastat och druckit gott. Varit i en fantastiskt avkopplande miljö och jag har suttit på en häst för första gången på tre år. Bara det är ju fullständigt galet - tre år!  För herrreeejösses så bra det kändes att sitta där på hästryggen. Rida lektion, få den där känslan av hur totalt maxat det är med ridning. Känna hur allt fanns kvar- styrkorna och svagheterna. Få mersmaken; det här vill jag börja med igen- det är så sjukt kul! Jag vill lära mig mer!
Det var första gången jag red lektion på islandshäst och det var riktigt riktigt kul. Skänkelvikning och framdelsvändning blandat med tölt och trav. Mycket träning i skritt och det är så nyttigt - man kan tro att skritt är väl enkelt men det är det som är den stora utmaningen med ridning- ju mer man lär sig- ju svårare blir det. Ridning är verkligen svårt om man vill göra det bra och känslan när det klickar mellan tekniken, koordinationen och hästen ..
Tjooohooo!

Den andra dagen red vi först i ridhuset och sedan red vi på utebanan och den sista galoppen..
Den satte sig i kroppen.
Efter lektionen satt jag av Loki -islänningen som varit min kompis under de två ridpassen- för att skritta av honom. Kom lite efter de andra, så jag gick där själv med hästen, lät han mumsa på lite gräs,vinden blåste, solen sken och då kände jag hur det svepte över mig.
Ett stort okontrollerbart leende spred sig över hela mitt ansikte.
I magen och i hela kroppen bubblade en gigantisk lyckokänsla.
En magisk lyckokänsla som bara kommer då och då när man varit med om något utöver det vanliga och kroppens alla sinnen svarar på alla cylindrar och varendaste endorfin som finns släpps lösa.
Ett lyckorus som fick allt annat att blekna. Det varade bara några minuter för att sen blekna bort och ersättas med en nog så trevlig må bra känsla men jag ska försöka att för alltid komma ihåg den där gigantiska känslan som jag fick.

Jag hade det så otroligt bra där på Bärby utanför Uppsala med Ringsöflickorna ,så dit vill jag åka igen.
Dit ska jag(vi) åka igen.
Nu så här några dagar senare mår jag fortfarande larvigt bra av upplevelsen. Det är bara en liten detalj.
Träningsvärken.
Jag vet att jag har sätesmuskler, lårmuskler, magmuskler, någon liten jäkelmuskel någonstans vid höftanordningen, armmuskler och ryggmuskler - det enda jag egentligen inte har ont i är i käkmusklerna. Där är jag vältränad..