Tjillevipparna äter fortfarande en liten vällingsupé nån gång mellan 22 och 24 tiden. Sen sover de hela nätterna för att vakna runt 6-7 tiden på morgonen. Det är det vanliga scenariot. Det är vår rutin. Det är det jag är inställd på. Men i natt ändrades det mesta och jag säger så här; Pontus, Pontus, Pontus...din envisa lilla ligist.
När jag bestämt mig för att nassa kudden, bestämde sig Pontus för att börja öva på de höga aggressiva tonerna. Det var bara och gå ner och köpa läget. Simon har nu vaknat av Pontus tjoande och det dröjer inte många minuter förrän Oskar stämmer in i skönsången. Jag är rutinerad, jag är cool, jag har rätt inställning.
Värmer vällingen, in och byter blöjorna och så proppen in..
Nehej men inte det..Det är vår tysta överenskommelse att de äter och somnar om.
Nu var tydligen reglerna ändrade och jag var inte informerad..
Oskar-ett föredöme för tjillevippgruppen; åt och somnade om.
Simon-åt inte, somnade inte om och krävde att jag skulle sitta med honom.
Pontus åt inte, somnade definitivt inte om, han var arg, trött och tänkte inte samarbeta med något överhuvudtaget.
Jag känner att min inställning vacklar lite..
Dear husband ligger och sover och behöver få sova för han ska upp och jobba 02.00.
Två upprörda tjillevippar och en mamma. Den ekvationen går inte ihop, det är här 1+1 blir 1.
Halv två är matchen över. Bara så där. Simon sover i sin säng. Ligistledaren ligger i vår säng.
Min inställning är på semester...
Klockan 06 är Pontus pigg, vaken och redo för nya äventyr.
För han är ett år gammal, har glömt att han varit vaken halva natten och har en ung frisk hy som inte kommer få en rynka på en si så där 29 år..
Jag är inte pigg någonstans, knappt vaken och måste jobba med inställningen till att dagen redan startat.
Jag är snart 40 år och trött som en gnu, jag riktigt känner att jag fått en till liten linje under högra ögat för att jag bara sovit 4,5 timma. Hyn är inte gjord för nattsudd i den här åldern...
Idag har jag inte varit människa och min hjärnkapacitet har legat på en valnöts nivå. Tålamodet har åkt radiobil till Uruguay och det är bara att bita ihop.
Det är då man behöver tänka till både en och två gånger. Det är då jag har mina samtal med mig själv. Det är då den gröna ögonskuggan åker på. Det är då det här med inställningen kräver sin kvinna..
7 kommentarer:
En tuff natt av många skulle jag gissa, Du är stark, Du är snygg, Du är en fantastisk mamma. Det är okej att vackla en stund och vara trött!!
Kram!
Ojoj sicka små söta trillingpojkar. Klart du blir trött ibland. Jag har ett barn (ibland tre) och är konstant trött.
Welcome to my place också.
Malin-pussinutt! :)
Finnpajsaren alias Jonna alias skriver kalasblogg:thank y!:)..
Hej min vän!! Nu har jag sträckläst din blogg och skrattat så tårarna sprutat. Jag känner igen såå, såå mycket!!! Du har sannerligen rätt inställning till livet och jag har sagt det förr; du ger mig så mycket positiv energi trots att vi träffas alldeles för sällan (det är ju inte alldeles lätt att flytta runt ett cirkusfölje sådär lite spontant :) ). Det är många gånger jag tänker på er och hur ni skulle lösa kniviga situationer. Din familj är unik och fantastisk på många sätt!! Pojkarna är makalöst söta och hundarna är inte så pjåkiga heller ;) Jättebamsekram till er alla, Therese!!
Änlitgen kan man lämna en kommentar! Ja det är din fru som skriver, jag är inte anonym, det är bara det att det fanns ingen annan knapp att välja. Herregud vad roligt att läsa din blogg, skrattar så HÖGT! du skriver så jädrans bra, väldigt målande och levande. Fortsätt, jag följer dig troget. Löööve ju! puss
Men åh..värsta boosten! Therese!-ja jag vet inte vad jag ska svara..TACK! Och du-jag och Fredrik har en plan..och det betyder en blixtvisit hos er i maj. Vad sägs om det? :) KRAAAAAAAAMMMM!!!!!
Fru: <3 + :)
vad jag letade efter, tack
Skicka en kommentar