Jag är ett kreativt litet stycke. Det rumlar runt och snurrar vilt i skallen nästan jämnt.
Får nya idee´r . Ser hur man kan ändra. Fixa. Planera. Genomföra.
Jag har höga ambitioner. En vilja som är envisare än envisats. Vill så mycket.
Men så finns det ju en äkta hälft.
Två vovvar som inte själva ringde på dörren och bad om att få flytta in.
Katten.(.. som faktiskt krafsade på fönstret och krävde att få flytta in..)
Och så får man tre små tjillevippar. Tre fantastiska små minimänniskor. Våra mirakel.
Det är då man får ställa sig själv på stand by allt som oftast..
Och det är så självklart. Att det ska få sluka..uppfylla..ta tid.
Mitt liv är jäkla skitfantastiskt. Faktiskt.
Men vissa dagar är det en aningens frustrerande att man inte bara har sig själv att tänka på.
Jag erkänner. Lägger mig platt för de egoistiska känslorna som jag inte alltid kan hålla i schack.
Utan jag surar en stund. Jag surar som ett litet barn som inte får som jag vill.
Tjillevipparna märker inget.
Inte djuren.(..katten får möjligvis tåla att kallas"kattfan" när han vill gå ut/gå in/tigga mat/gå ut/gå in /tigga mat 20 gånger per dag..)
Men så har vi den äkta hälften.
Han som jag älskar över allt annat.
Han som är min bästa vän.
Han som är min själsfrände.
Han som får mig att känna mig så älskad.
Han som får mig att skratta.
Han som jag kommer leva resten av mitt liv med.
Han får se det sura egoistiska.
Han får ta min frustration.
Och det är ju inte bra.
Det är ju skit faktiskt. Rent bedrövligt.
.. hmmm..
..det är tur att han är så storsint och kan ta min sura sida så bra..
..och det är tur jag är så gullig annars..
Men det är klart..jag är ju inte ens 40 år än så det är lite putteluttokej..tycker jag..det är bara ett tecken på min ungdomliga sida..
3 kommentarer:
Skrutt! Det är helt okej!!
Be Mr Kålrot att slå "L" en signal, han är expert på att hantera krånglig hustru och då har vi ingen katt, "bara" en hund än så länge, inga barn än så länge...De kan ägna sig åt manligt erfarenhetsutbyte ;)
Jaaa... vad skönt att man inte är själv om sådana känslor. Kan bli riktigt förbannad på att aldrig hinna med det där "extra-fixet" man planerat, att det aaaaldrig är någon som uppskattar det man faktiskt hinner, att det aaaaaldrig är någon som bryr sig om mig, att jag aaaaaldrig får någon egen tid... tills jag sansar mig och (nästan) förstår att det är ganska mycket som snurrar i livet just nu. Sånt man ska njuta av och att det är ganska onödigt att pressa in mer. Hmmm... men va fasen, lite fler nya projekt ska man väl reda av !? ;) Å vilken jäkla tur att vi har så bra och tålmodiga karlar! Kram Therese
Malin; ni ska komma hit på middag ju för tusan rackarns! och då kan de erfarenhetsbyta :)
Therese:..vi är bra lika på en hel del sätt :)
Skicka en kommentar