28 februari 2010

Skitungar

Tjillevipparna sover sött i sina sängar och dear Husband är hemma igen.
Den sista dagen i februari har varit bra.

Pontus går omkring här hemma sen några veckor tillbaka. Vankar fram och tillbaka, fram och tillbaka och liknar en liten pingvin som är ute och spankulerar. Söt.
Simon har varit på benen någon vecka nu och går och går för att öva upp spirorna. Gärna och ofta med en arm uppsträckt, som en liten Stålmannen. Söt.
Oskar fäller ut armarna och trippar iväg som en liten ballerina på tåspetsarna i sina försök att hänga på brorsorna, innan han dimper ner på golvet. Glad och stolt över det han presterade, ivrigt påhejad av morsan. Ligger lite senare i gåutvecklingen men han är på G. Söt.

De första stegen är känslomässigt tokstort att få se. Magiskt på något vis. Väcker en enorm stolthetskänsla i hela kroppen. Mammakänslorna pyser och svämmar över. Som ett OS guld för årets bedrift. Det är helt jäkla skit fantastiskt att få se hur de utvecklas, hur de sakta men säkert är på väg att bli stora. Och vi är bara i början på resan, det är så mycket att se fram emot. Jag ser fram emot när håret bestämt sig för att växa för nu ser de ut som små farbröder rent frisyrmässigt. Farbröder med krans.Söta.

Idag har tjillevipparna tangerat sitt bajsblöjrekord. 12 stycken. Jag har bytt tröja 3 gånger på grund av bajsfläckar. Skitungar. Men förbannat..söta.

3 kommentarer:

Osloskånskan sa...

Tokstort x 3 är inte dåligt!

Tjillevipp morsan sa...

:).. de kan våra små och nått ska de ju göra så att morsan håller sig lite extra allert på dagarna..

Unknown sa...

Tänk att man kan bli så euforiskt lycklig över denna oundvikliga utveckling! Man vet att det ska hända och det borde ju inte vara en sån "big deal", de flesta går ju vid 15 liksom. Ändå svämmas ens hjärta över när man ser de där första stegen... eller när den första tanden kommer etc. Tänk att få den ynnesten att vara med om detta tre gånger! Underbart! Men hm, ja, jo... det innebär ju ett annat ös och ibland kan det vara svårt att komma ihåg det fantastiska med att dom lärde sig gå; vem fan tänkte på morsorna när de erbjöds möjligheten att fara omkring och pilla på allt liksom!? ;) Kram Therese