5 april 2010

Trevlig avslutning

Idag har jag och tjillevipparna haft mycket trevligt besök av två av mina vänner, Ulle och Malin.  Dear Husband extrajobbar. M. hade sina söner med sig så det var fyra , för tjillevipparna, okända gäster som klev in genom dörren. Ulle har de träffat som pluttisar men nu var det nog tre månader sen och så långt är inte tjillevippminnet.

Så när gästerna kom,  möttes de av tre små som STIRRAR med stora stor stora ögon.
Våra shetlandsponnys till hundar hälsar glatt, det svassas, det kramas och Oskar som står mitt i allt får en svansvift i ansiktet.  Reaktionen blir ett högt: Ahhhh! och det är signalen till brorsorna- kryp mot morsan, skrik gärna för bövelen, för nu händer det läskiga saker."Mamma, eventuellt behöver vi karateexpertis så vi hänger på dig ett tag tills vi ser att de inte äter små barn". 
Pontus står med en strumpa i munnen 2 cm ifrån mig, han är inte så rädd, Simon tar det säkra kortet-sätter sig i mitt knä, Oskar tar sig upp på mitt högra lår.

Sen IAKTAS det. "Ska vi slappna av eller är det barnätare vi har att göra med?"
Tjillevipparna kan verkligen med sina små face stirra på folk som de inte känner.
"Förlåt? Du försöker charma till dig kontakt..ja eller hur..lycka till för så enkelt blir vi inte kompisar , så jag tänker stirra lite till och glöm bara GLÖM att jag kommer le.."

Pontus slappnade av ganska fort, Oskar hängde på, Simon var inte övertygad överhuvudtaget, utan drog igång högsta gråtväxeln. Han skulle vara i mitt knä och bara i mitt knä och inget annat var möjligt.
Gästerna fick koka kaffe och plocka fram glassen, jag hade klisterhäng med Simon den första kvarten.
Sen kom han fram till att gästerna förmodligen inte skulle äta upp honom, för han tystnade och kunde börja leka igen.

Ulle fick sen släng pussar av alla tre och sen så flörtade dom med henne. Och här flörtas det ordentligt. Ingen fisflört med ett öga utan en tjillevippflört är en flört med bägge ögonen kombinerat med en liten näsrynkning. Direkt efter levereras det ett bländande leende. Det betyder " Du är ingen barnätare, vi är kompisar och jag gillar dig".

Ulle kommer g.a.r.a.n.t.e.r.a.t att vara den som kommer att lära dom allt möjligt bus. Det ligger liksom i hennes natur, och hon kommer att vara så stolt när buset träder i kraft.
Ulle är en av mina äldsta vänner och hon är "extramorsa" åt Oskar.
De kommer förhoppningsvis få en fantastisk relation vad tiden lider, fylld med roliga saker och tokiga minnen, men idag tyckte Oskar att hon gick liiiite för långt när hon försökte hjälpa honom av med tröjan..

Påshelgen 2010 fick en mycket trevlig avslutning. 

1 kommentar:

Anonym sa...

Härligt!
Min "lille" prins har tagit fram crossen.
Tänk när dina tre ska ut och åka!