En kärlekshistoria

Förälskelse.
Ett fantastiskt känslotillstånd. Men svårt att definiera.
Varför blir man förälskad i en viss människa?  Både kärlek som i lovers kärlek, men även kärleken till människor som vi kallar för vänner. De vi känner i magen att åh: dig vill jag inte släppa- du är fantastisk.
Kärleken är...
..vacker..galen..himlastormande..berikande..stärkande..enrgigivande- när den är besvarad- det är väl det enkla i kråksången, men annars är den lite som rymden. Den finns, men man ska inte tänka eller analysera för mycket, då blir det lätt snurrigt.
Sen finns kärleken till djur.
Till ställen.
Dofter.
Till saker.
Former
Listan kan göras lång.

Jag är tokig i stenar. Älskar stenar.
Inte alla, jag väljer och handplockar.
Varför stenar? Inte en aning, eller jo lite men det är en annan historia i kärlekshistorian.
Igår tog jag och introducerade Tjillevipparna till min kärlek.
En guldgruva för stenar.
Vi åkte till ett grustag där det även kryllar av stenar-ädelstenar i mina ögon.
Redan i bilen var stämningen lyrisk för Tjillevipparna fick se tre saker som de älskar:
1. skördetröska in action= stort. 2. Två traktorer in action= andnöd. 3. Grävmaskin not in action men det var skit samma = det ultimataste av det ultimata.

Ligan var (därför?) mycket skeptiska till en början när vi landade i himlen för stenar.
Sökte mammatrygghet på olika sätt; Pontus skulle absolut hålla i handtaget på hinken så att han och jag bar hinken tillsammans, Simon skulle absolut hålla mig i den hinkfria handen och Oskar skulle absolut hålla ett stadigt tag bak i mitt ena byxben. För säkerhets skull hade vi även med oss en leksakstelefon och en legolastkörargrej.
Att det tog ett tag att ta sig framåt är ingen underdrift. Charmigt men långsamt.

Äpplet faller inte långt från trädet sägs det .
Ta mig tusan så verkar det stämma i en sak - stenkärleken har gått i arv.
Det var nämligen en hel del spontana ahhhh och några hänförda oj och några förälskade ojojoj som hördes från mina assistenter när vi la stenar i hinken.
Vi = jag, bar sen tungtungtung hink tillbaka till bilen. Fylld med små handplockade vackra förälskelser. Mina blandade med Tjillevipparnas.

Vi mumsade sen på blåbär och lingon från skogens skafferi. Studerade kottar, blad och flygsvampar innan vi åkte hemåt igen.
Mitt senaste kärleks stenprojekt är härmed påbörjat med hjälp av mina assistenter!

Min kärlek för stenar visar sig både inomhus och utomhus här hemma.
Min kärlek för mat och choklad visar sig på andra ställen, men det är definitivt en annan kärlekshistoria.


Mon amie - du är såå välkommen! :)