Ett namn- hur svårt kan det vara?

Vi har blivit med ny bil.
Jag applåderar Dear Husband som har suttit och letat sig blå efter en ny bil efter att Steven bestämt sig för att rosta sönder underifrån. Men har man rullat 27 tusen mil är det kanske läge att gå i pension.

Vi äger sedan igår en röd Wolkswagen Polo som behöver ett namn.
Oh ja.
Alla mina bilar har haft namn så här ska inga traditioner brytas.
Volvon. Viss brist på fantasi där i början på bilnamnsprocessen-jag erkänner.
Smulan.
Steven.
Flingan.
Henry alias Fårrrden.
Och..ja vad ska den nya-hon-han- heta?

Bilnamn är väl kanske en baggis men hundnamn- då börjar vi prata hjärnceller i arbete.
Uppfödaren i Polen har inte gett valparna namn för han tycker att köparna ska få välja.
Japansk ras. Vi vill ha bra, japanska namn för våra avelstikar. Våra nya små ögonstenar.
Japanska namn som man ska kunna använda i vardagen utan att vricka tungan och ha en vettig innebörd- tjenatjohej det blev ett projekt. Eftersom jag och Dear H. tycker olika- väldigt olika och är precis lika envisa- kan det ta en stund. Men Yoshi kan vara ett namn som vi har enats om.
Hoppas jag.

Namn.
Det är jäklar i mig ingen baggis.

När man väl fått sitt namn är det så självklart att det är det rätta - men innan dess - stor tänkemössa på.
Jag kommer ihåg hur vi velade och tyckte helt olika när Tjillevipparna skulle få sina.
Ett tag var jag inne på Samuel, Sebastian och Simon.
Men det gick inte hem hos han som hade ett ord med i beslutsprocessen.
Till slut hade vi i alla fall enats om en tio i topp lista men inget namn var självklart enligt en part- Simon satt som en smäck hos den andra parten och var liksom redan bestämt..

Det var först när de låg där på rad på neonatalavdelningen som det kom.
Namnen som de har, som känns så självklara idag, kom upp i medvetandet och det fanns ingen anledning till att ifrågasätta eller fundera ut andra alternativ.
Trilling ett, trilling två, trilling tre stog det på deras säng de första fem dagarna.
Inte för att vi inte kunde enas utan för att jag var så pass dålig och inte var med i matchen förrän då.
En som var störst och plockades ut först. en som kom ut som nummer två och så den siste, den minsta lilla.

Pontus, Simon och Oskar.
Så självklart.