Frontalkrockarnas tid

Jag tror inte på metoder vad gäller barnuppfostran. Andra får tro men jag har valt att tro på att anpassa bemötande efter personliget och behov.
Men utvecklingsfaser är en annan sak. Just nu är grabbarna Bus inne i en "intressant" period.
Jag var tvungen att googla fram lite information om barns utveckling.
Lite yttre klokhet var på sin plats efter en tid av.. Tja- vi kan kalla det mindre bra stämning i gruppen.

Jag sökte, fann och älskar vartendaste ord. För det är som om texten är skriven utifrån våra barn.
Klockrent.

2-3 år kan kallas frontalkrockarnas tid. Det "snälla" barnet blir som förbytt, man känner inte igen det. Studier har visat att det uppstår små konflikter mellan barn och föräldrar var tredje minut och större konflikter uppstår tre-fyra gånger i timmen.

 Oh jösses. Jag läste och sen så läste jag högt för Dear Husband som låg utmattad i soffan bredvid.
 Han fnissade till vid "frontalkrockarnas tid" och när jag läst klart stycket tittade vi på varandra och skrattade i djupt samförstånd..

"det uppstår små konflikter mellan barn och förälder var tredje minut"
Mmm. Kanske inte var tredje minut men var tionde. Och däremellan gör de små egna aktiviteter som de inte borde ha gjort..så jo ja. Summa summarum så blir det nog som det står i texten.
Gånger tre.
" och större konflikter uppstår tre-fyra gånger i timmen "
Njae, nä så är det inte. De stora konflikterna har de däremot sinsemellan.
Japp så är det. Verkligen. Ojojoj- ingen syskonkärlek där inte..
Gånger tre.

Att barnet prövar sin vilja och övar sig på att uttrycka den är nödvändigt för att hon ska utvecklas och mogna. Men det kan vara väldigt arbetsamt att vara förälder till en 2-3-åring.

Mmmm.
Aningens arbetsamt kan man nog skriva under en liten signatur på..

"Kan själv" brukar vara ledord. Borsta tänder, klä på och av, äta själv, öppna dörren själv. Om någon annan öppnar dörren eller jäktar på barnet kan det bli kris. Barnet behöver få tid på sig - vilket man ju inte alltid har som förälder.
2-3-åringen kan vara självsäker och kaxig, men behöver också få vara liten och behövande. Humöret kan svänga snabbt. Sömnstörningar är vanliga. Barnet behöver ofta sova i föräldrarnas sängar igen.
Kroppen och rörelserna har utvecklats. Barnet lär sig springa, hoppa jämfota, stå på ett ben, gå på tå, gå baklänges, gå i trappor med ett ben på varje steg. Mycket aktivitet och livslust.

Människan som skriver det här har ju stenkoll. Underbart.
För det är precis så det är just nu. Så mycket som händer i deras utveckling och det är helt makalöst fantastiskt att se hur de lägger ihop ett och ett, lär sig, vill vara mammas lilla plutt, vill vara stor och klara av allt - precis allt själv.
De vill, vill, vill.
Gånger tre.

Kring 3 år brukar barnet gå in i en lugnare period, bli mindre provocerande, mindre trotsande.

Så avslutar textförfattaren texten. Som du kan läsa här

Kring tre år alltså.
..så..
...bra..

HJÄLP!