Simon makes morötter

Igår skördade jag från årets odling i de nya pallkragarna. 

När jag kom in möttes jag av Simon som undrade:

-Vad du göl mamma?

När han fick höra att de här 

skulle fixas och bli en del av vår lunchföda anmälde han sig blixtsnabbt till kökstjänst. 

Det blev en del tråkig stämning hos övriga två men efter att ha lovat, lovat och åter lovat att de skulle få hjälpa till och då skulle minsann " inga blossol få vala med- bala JAG!" kunde jag och Simon starta upp lunchproduktionen. 

Hans första uppgift : skölja av jorden, var  sådär kul tyckte han, så han delegerade raskt över det till mig. 

Nästa uppgift tog han sig däremot an med entusiasm. Skära och skrapa dom

Väldigt fokuserad och väldigt noggrann. 

Så när det var dags för  moroten som hade en liten utväxt 

på sidan sa han direkt och mycket bestämt; 

- Titta mamma, den häl hal ett litet handtag, det jag måste ta bolt! 

Noggrann var ordet. 

Men oh vad stolt han var när alla var klara. Fint och väldigt ordningsamt upplagda på skärbrädan 

 

Aha! Det är alltså i köket ordningssinnet kopplas på för leksaker sprids som maskrosfrön i vinden och landar på alla möjliga och omöjliga ställen- intressant.. Och lite glädjande- det finns hopp för att det kan utvecklas inom fler områden. 

Tillbaka till morötterna:  

Ivrigt frågade han efter nästa uppgift. 

Hämta kastrull, lägga i morötterna och sen fylla det hela med wasser

I det läget kunde inte Pontus hålla sig ifrån köksaktiviteterna och trot eller ej- Simon blev inte arg över intrånget  utan förklarade för brorsan vad han gjorde.  

När vattnet var klart fick Simon slänga i lite flingsalt i vattnet och där var enda gången jag frågade om jag fick lägga mig i;

- Är det okej om mamma slänger i lite mer salt? 

Simon svarar;

- Ja det äl okej. Du äl ju min hjälpleda. 

Schysst. 

 På med kastrullen på spisen och sen över till nästa uppgift. 

Städa upp efter sig. 

Så Simon tömde vasken 

Diskade

Och torkade

Resultatet blev ljuvligt!

Med lite smör på och sen bara smälte de i munnen

Kocken däremot var inte lika övertygad om deras förmåga till smakupplevelse utan han fick jag truga för att han överhuvudtaget skulle smaka.

100% ekologiskt och närodlat.   

Man vad gör väl det när de inte ser ut som de köpta. De här hade ju kvar lite strån och skal.. 

Barns ögon ser allt men vi hade en fin morotsupplevelse tillsammans i alla fall - Simon och jag.