Det är liksom jag.
Just nu rullar det en TV reklam från nämnda företag. En drös med tjejer som bara bär svarta kläder och är sminkade med ganska mycket svart.
Det är mycket svart helt enkelt.
I förrgår fick Tjillevipparna vara uppe lite längre, de ville inte sova( men mamma vi inte tlötta än) utan de ville titta på djulen.
Så vi tittade på Djurakuten.
Under reklamen brukar vi leka med något, tex dinosaurier, prata eller så försöker jag skapa ordning i gruppen som börjar spåra ur genom syskonbråk. Den här gången tittade Oskar på reklamen. Och plötsligt visades nämnda tjejer från nämnda företag.
Han studerade verkligen det som visades.
Sen sa han allvarligt utan att vända bort blicken från TV'n:
- Mamma. De däl äl elaka.
Jag: Varför tror du det?
Oskar svarar med djup övertygelse:
- De äl tjuval jag kan se
Jag: Jahaa... Varför tror du det?
Men då tittade Oskar på mig och svarade mycket uttråkad:
- Dät jag inte vät.
Sen var samtalet över.
I morse sa jag hejdå och kommer inte hem förrän imorgon kväll. Det är Teamdagardags och jag som bor en stund från stan kommer sova på hotell i natt. En del i mig tänker skönt, en annan vill bara vara hemma med mina favoriter i livet. Simon undrade storögt om jag aldrig mer skulle komma hem när jag berättade att jag skulle sova borta.
När jag förklarat så var det helt ok för alla tre och i morse efter pussar och kramar vinkade Pontus glatt hejdå med orden:
" Häj då! Vi säs i molgon"
Så japp- det gör vi.
3 kommentarer:
Underbart! Svart = tjuv. Ella som var rädd för tjuvar ville ha semester på öar. För där fanns det inga tjuvar minsann!
Det är svårt det där att både känna att det ska bli skönt att få vara för sig själv en stund och ändå veta att man inte kommer att njuta av ensamtiden för att man saknar familjen.
Kram
Jag bloggade om HM:s mode i helgen. Jag håller med sonen.
Skicka en kommentar