Måndag morgon.

05.46

Måndag morgon. 

Och jag sitter på ett tåg som redan passerat Nykvarn. 

Ja jag vet inte, men de här tidiga mornarna borde kanske enligt lag vara förbjudna. 

För välbefinnandets skull menar jag. 

Snart ska jag läsa om Ove ända fram till Stockholm. Sen tunnelbana till Mariatorget. En liten kvick promenad och sen ska jag försöka mig på att arbeta alldeles själv med att få ut veckans nyhetsbrev till alla butiker.

Första gången satt jag och blev visad och försökte anteckna som en iller samtidigt som jag skulle förstå vad jag antecknade. 

Det gick sådär. 

Andra gången satt jag själv med mina lätt förvirrade anteckningar. 

Det gick sådär. 

Fick gå och fråga  en hel massa gånger om hjälp och kände mig osäker och stressad. Det gick väl okej fram tills att programmet valde att bryta samarbetet med lätt stressad nybörjare och bjöd istället endast på ett meddelande: ERROR. 

Ett kort ögonblick satt jag med tekoppsstora ögon, stirrade på skärmen och tänkte i lätt panik: 

" Herre jäklar! vad gjorde jag? vad har jag gjort?? Jag kraschade systemet!!"

Men det kom igång till slut men känslan av osäkerhet var gigantisk. 

Idag är det tredje gången jag gör det. 

Jag har fram till nio på mig. 

I den perfekta världen är det nio som gäller. Då ska allt vara ute i verksamheten. Men i dagens nyhetsbrev har jag prånglat med en text som går ut på att jag är ny, jag jobbar hårt för att lära mig men förmodligen kommer ni inte få det ni vill ha förrän senare än ni ville ha det. 

Jag kan bara göra mitt bästa. 

Och ibland måste det vara nog. 

När jag åker hem ska jag skriva om surputtar och argsinta igelkottar. 

Men nu är det Ove och jag.