20 augusti 2013

Mörker

Jag kom iväg några minuter senare än tänkt från jobbet. Tittar på klockan, rafsar ihop sakerna som måste med hem, slänger upp väskan på axeln och sätter iväg. 
Jag är helt fokuserad på att hinna så när dörren dyker upp tänker jag inte. 
Jag bara gör. 
Och som jag gör det!

Jag släcker ner hela kontorslandskapet. 

Jag hör många kollegors förvånade "oh" när allt släcks ner. 
Snabbt som tusan trycker jag på knappen igen. Lysknappen. För att komma ut genom dörren behöver man inte trycka på någon knapp. 
Tokigt att jag fick för mig det..







2 kommentarer:

Fru Venus sa...

:-) Ja, som det kan gå!

Tjillevipp morsan sa...

Jag skrattade gott åt mig själv när jag gick mot tunnelbanan :)