Tänka sig- det är tre år sen vi träffades. Tre år sen vi möttes för att rida islandshäst på ön Ringsö. Någon kände någon men alla kände inte alla, den röda tråden var istället att vi alla samlades för att vi var hästtjejer i någon form.
Men tänk så bra det blev.
Den där sommardagen för tre år sen klickade det. Så där som den kan klicka mellan två kärlekspar, så klickade det mellan våra personligheter. Sex klick på en och samma gång och en ljuvlig vänskap startade.
Alla hade den där känslan att dagen på hästryggen tagit slut för fort och som H. sa: det känns fel att säga hejdå nu, jag vill träffas mer, prata mer och skratta mer.
Alla har familjer så vi sa hejdå efter den där dagen på Ringsö trots allt. Men innan dess hade vi bokat en kväll när vi skulle ses nere i hamnen för vår andra date.
Ringsöflickorna blev vårt gängnamn den kvällen. Vi insåg att vi bara var i början på något hiskeligt bra.
I fredags åkte vi till Öregrund.
En resa på två timmar tog oss till L.'s stuga. En stuga som låg med utsikt över havet, det där havet som bara genom sin närvaro skänker den djupaste känslan av sinnesro.
Vi gick runt och "ja men oh vad vackert" och "ah- kolla havet" och " wow, vilket ställe"; totalt hänförda över vår lyxiga miljö.
H. korkade genast upp bubblet och vi skålade in dygnet med utsikten över havet som sällskap.
Sex mödrar ställde sig inte vid spisen för att laga mat utan vi satte oss till bords för att hugga in på huvudrätten pizza och kebab som vi stannat och shoppat innan vi landade i stugan.
En brasa tändes och sen satt vi där vid bordet hela kvällen. Vinet hälldes upp i glasen, godis och chips hälldes upp i skålar och våra skratt blandades med allt prat. Vi spelade ett spel och då kom det minsann fram vissa saker : alla vill ha mig minst mest som granne när vi är åttio, men jag är en person man vill fråga om goda råd plus att jag förmodligen var ganska ful som baby- ett spel som bjöd in till många skratt kan man väl sammanfatta det hela.
Det är ganska svårt att hålla en röd tråd när vi ses. Eller vi kanske har en tråd, men samtalet hoppar och studsar precis som det bara gör när alla trivs och det finns så mycket att säga.
Det som inte är svårt är däremot att trivas och att må bra i Ringsöflickornas sällskap.
Och att längta tills nästa gång vi ses.
Dagen efter startade inte förrän straxt efter nio då alla sakta men säkert vaknade . En enorm frukost senare och vi var redo för den här utsikten:
En promenad, en lunch och en fika senare packade vi in oss i bilarna för att åka hemåt igen. Med magar som stod i fyra hörn av allt gotteligottgott som ramlat ner.
Jag kommer absolut tänka tillbaka till den här helgen och känna hur hjärtat bubblar till lite glatt över det där dygnet vid havet i Öregrund.
1 kommentar:
Öregrund är en av mina favoritplatser!
Skicka en kommentar