Det är en liten barnröst som svarar istället för Fredrik.
- Heeej..
- Hej! Är det Simon jag pratar med? frågar jag eftersom jag direkt fattar att det är han som är i luren.
Det är nämligen Simons dag idag.
- Ja, du platal med Simon- dät äl min dag idag. Och jag hal fått min enhölning.
- oh vad roligt, då är du en glad kille nu säger jag glatt.
- Mmm, nu vi väntal på molmol och molfal och då vi tänkel äta tålta.
- Ja men vet du vad, mamma ska snart sätta sig på tåget, jag har slutat tidigare så att jag kan äta tårta med dig.
Istället för en glädjeyttring över det frågar han mycket förhoppningsfullt:
- Du söpt nått?
- Näe! Du har ju fått din present - det var ju enhörningen! säger jag hurtigt.
Lite svagt hör jag någon ropa " pappa!"
Sen hör jag min mans röst istället för Simons.
Simon har lämnat över telefonen.
Jag liksom tappade hans intresse efter min sista mening...
Ungsudd.
3 kommentarer:
:0)
Och jag undrar om du sprang förbi mig i myllret på T-Centralen i fredags vid 16-tiden..? Du kommer T-banan och sprang upp i trapporna mot Åhléns?
Du såg stressad ut och jag hann inte efter dig i myllret..
Hästsvans och kjol tror jag..??
Japp- det var jag :) Men rackarns- så nära men så långt borta.. Vi behöver ses känner jag.
Äsch då! Vad synd!
Och ja, vi bör ses!
Skicka en kommentar